julian le grand
Den andra osynliga handen
– vägen till högre kvalitet?
Det spenderas enorma belopp på vården, och ändå är kvaliteten inte den allra bästa. Är det som ekonomen Adam Smith en gång menade: att agera till nytta för sig själv är indirekt också att agera för samhällets bästa (osynliga handen)?
Professor Julian Le Grand forskar kring olika styrsystem inom
hälso- och sjukvården samt patienters valfrihet. Han är övertygad om att vägen mot bättre kvalitet går via större valfrihet och tuffare konkurrens. Le Grand visar exempel på hur dessa – för vissa kontroversiella – tankar fungerar i praktiken.
kortintervju
”Jag förespråkar större valfrihet i vården av framförallt två skäl.Det första är att valfrihet ger patienterna ökad kontroll, vilket många efterfrågar. Flertalet patienter är mycket väl informerade om
olika behandlingsmetoder och vill ha större möjlighet att påverka och välja vård.
När patienterna får ökad kontroll bidrar det faktiskt också till bättre behandlingsresultat. Det finns visserligen en del patienter, framförallt äldre, som inte vill ha fler valmöjligheter. De måste naturligtvis också respekteras.
Det andra skälet för ökad valfrihet är att det ger sjukhus och
andra vårdinrättningar nyttig konkurrens. Om missnöjda patienter kan vända sig någon annanstans tvingar det fram förbättringar.
Jag ser fram emot att komma till Stockholm för att presentera mina tankar och diskutera hur valfriheten kan bidra till en bättre vård”.
julian le grand är Richard Titmuss Professor of Social Policy vid London School
of Economics. Mellan åren 2003 och 2005 var han rådgivare åt premiärministern
på 10 Downing Street. Han har även konsulterats av bland andra: EU-presidenten, Världsbanken, WHO och OECD. För tillfället är Le Grand ordförande i National Reference Group for Health and Well Being för UK Department of Health. Le Grand är en av huvudarkitekterna bakom Storbritanniens nuvarande hälsovårdsreform.